Skogsbruket måste värna den biologiska mångfalden – debattartikel i ÖP 251126
Att skogen och den biologiska mångfalden har en stor betydelse för klimatförändringar det har ingen lyckats undgå. Mångfalden i skogen av olika träd, svampar, lavar, fåglar och djur är viktig, alla hör de ihop och tillsammans stärker de jordens klimat, detta är en grundförutsättning för livet på jorden så som vi känner till.
Betydelsen av att utforma skogsbruk så att den biologiska mångfalden värnas kan därför inte nog understrykas. Framtidens skogsbruk behöver vara både klimatsmart, miljövänligt och gärna vackert. Vi behöver ett skogsbruk som både ökar kolinlagring samt ger fortsatt möjlighet till uttag av skogsråvara.
Att jobba med naturen som förebild kan vara nyckeln till framgång. Det svenska skogsbruket idag bedrivs till största delen genom att göra kalhyggen. Detta är ett mycket stort problem, både för klimatet och den biologiska mångfalden. För när en skog huggs ner försvinner inte bara det gröna kollager som skogen utgör, utan även skogen som kolinlagrande ekosystem. Enligt Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, 2021.
Just nu pågår ett forskningsprojekt vid Linneuniversitetet som heter ”Conflict – kan hyggesfritt skogsbruk öka kolinlagringen i ekosystem?” Där de mäter koldioxidupptaget av hyggesfri skog kontinuerligt och jämför det med koldioxidflöden i skogar som kalaverkats, s k trakthyggesbruk. Projektet beräknas vara klart 2026.
Enligt Naturvårdsverket så har kolsänkan i Sverige nära halverats under de senaste tio åren, vilket främst beror på för hög avverkning samt för dålig nyplantering.
Ett ekologiskt hållbart, och på sikt även ekonomiskt lönsamt alternativ, till dagens skogsbruk skulle kunna vara hyggesfritt skogsbruk. Vilket innebär att vi minimerar att röja, slutar att kalavverka, markbereda och till stor del slutar plantera samt låter vi skogen växa på ett mera naturligt sätt.
Avverkning sker enligt en speciellt utarbetad skogsbruksplan inriktad för ändamålet alltefter som skogen mognar och utifrån efterfrågan på marknaden. Det hela ger mindre risk för stormskador och storskaliga angrepp av skadeinsekter, ekologiska och sociala värden hålls intakta, ekonomin samt klimatet förbättras. Enligt Skogspraktikan, varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk, 2021.
Alltså, det finns alternativ till trädplantager, kalhyggen, utarmad biologisk mångfald, sönderkörd mark och sjunkande intäkter, men det brådskar.
Anna Andrée, Vattudalens Naturskyddsförening, Strömsund
___________________________________________________________
Förre ordföranden har ordet
Vår förening i Strömsunds kommun har funnits sedan 1972. Under dessa år har vi haft stor betydelse för att skydda vår natur och bevara den biologiska mångfalden i kommunen. Jag vill påstå att flera av de naturreservat som vi har idag inte skulle finnas utan vår påverkan. Jougdadalen är ett bra exempel. Vi har även medverkat till att Storåns vattensystem förblivit outbyggt, likaså Parbäckarna i Frostviken. Vidare har vi fått kommunen att avskaffa giftiga plastleksaker på våra förskolor och uppmuntrat livsmedelshandeln att bland annat införa ekologiska livsmedel. Detta och mycket mer är något vi uträttat under dessa år och jag känner en stolthet över vår förening som outtröttligt arbetar för att försvara vår natur och miljö. Ibland misslyckas vi, men ofta har vi framgång. Vi har mycket arbete framför oss, som att skydda naturen mot för hård exploatering. Vad händer till exempel med gruvbrytningen i Stekenjokk eller gammelskogen Björkvattnet? Hur arbetar vi för att inte strandskyddet ska urholkas?
Efter nära 40 år avgår jag som ordförande för Vattudalens Naturskyddsförening. Jag vill släppa fram andra och yngre krafter att fortsätta vårt arbete för klimat, miljö och biologisk mångfald.
Tack för all uppmuntran och respons genom åren!
Pieter Fürst
__________________________________________________________